En stor del av Catarina Rydins forskning har kretsat kring Gnetales, en udda och liten grupp gymnospermer som dock är välkänd bland botanister eftersom den ständigt diskuterats som en möjlig nära släkting till blomväxterna. Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om Gnetales och andra gymnospermers evolutionära historia. Läs mer om Catarinas forskning på Gnetales i
Rydin i Svensk Botanisk tidskrift, 112:1 2018 (771 Kb)
På senare tid har Catarina Rydins forskargrupp arbetat mycket med pollinationsbiologi hos Gnetales, och gruppen uppvisar exempel på form och funktion som ter sig annorlunda och konstigt i dagens värld. Till exempel finner vi att pollination hos Ephedra foeminea sker med hjälp av insekter och är kopplad till månens faser. Läs också om det i National Geographic och lyssna på Sveriges Radios reportage. Förklaringen till att vi uppfattar Gnetales som konstiga är förmodligen att de representerar en liten rest av levnadssätt och utseenden som annars inte finns kvar på jorden längre. Ett fönster in i en svunnen värld.
Gnetales – en växtgrupp med större spridning förr
Tre släkten ingår i Gnetales: Ephedra som närmast finns i medelhavsområdet och utgör det botaniska ursprunget till det centralstimulerande ämnet efedrin. Gnetum växer oftast som lianer i tropiska regnskogar, och Welwitschia omfattar endast en art som bara finns i Namiböknen i sydvästra Afrika.
Idag finns färre än 100 arter i Gnetales men de senaste decennierna har man upptäckt många fossil och gruppen var helt klart betydligt större och mer diversifierad under dinosaurietiden krita. Fossil har beskrivits från alla nuvarande världsdelar, men framför allt från områden som låg mellan vändkretsarna under kritatiden. Spridning längre norr- och söderut verkar ha skett senare.
Ephedra
Ephedra består av ca 50-60 arter som alla är väldigt lika varandra. Artbestämning är därför mycket svårt, och omöjligt utan tillgång till kottarna samt information om ursprungsland. Men Ephedra hade som sagt betydligt fler släktingar och större utseendemässig variation under kritatiden. Catarina Rydin har länge forskat på Ephedra och har beskrivit fossila arter, undersökt släktskap och morfologi hos nutida arter, samt undersökt evolution och pollination.
Welwitschia
Foto: Per Ola Karis
Även Welwitschia hade betydligt fler släktingar under kritatiden. Släktlinjen kan spåras minst 120 miljoner år bakåt i tiden. Catarina Rydin har beskrivit fossil som är nära släkt med Welwitschia och vissa av dem hade samma bisarra utseende som vår nutida Welwitschia mirabilis, med avstannad topp-tillväxt och endast två permanenta blad. Andra fossila släktingar hade ett normalt tillväxtmönster och såg inte alls ut som Welwitschia men vi kan ändå förstå att de tillhör samma utvecklingslinje eftersom deras kottar delar unika egenskaper med Welwitschias kottar.
Gnetum
Gnetum omfattar ett 40-tal arter, varav de flesta finns i Sydostasiens låglandsregnskogar. De är svårstuderade eftersom de lever i otillgängliga områden och ofta är epifyter som klänger högt upp i andra träd. Därför är artavgränsningar och taxonomi dåligt utrett. Vi har börjat arbeta med detta, bland annat genom att reda ut vilka arter som finns i Kina och hur de är släkt med övriga Gnetum. Det finns mycket få fossila spår av Gnetum, vilket försvårar studier av deras evolutionära historia.