Här frodas växter från tempererade regnskogar i Australien och Nya Zeeland tillsammans med arter från Andernas bergsregnskogar i Sydamerika. Där är temperaturen svalare än i tropisk låglandsregnskog men nederbördsmängden är större och fördelad över hela året.
Den höga luftfuktigheten gynnar epifytiska växter som kan slå rot i trädens grenklykor och barkspringor. Ordet epifyt kommer av grekiska epi = på och phyton = växt. Epifyter är inte parasiter som suger näring ur sin värd, utan har sin växtplats i träden där de kommer närmare solljuset. På epifytväggen växer epifytiska ormbunkar, kaktusar, ananasväxter och storbladiga kallaväxter av släktet Anthurium.
Rummet domineras av ormbunkar, alltifrån stora trädormbunkar till de minsta epifyterna på deras stammar. Ormbunkar sprids med sporer som bildas i sporgömmen på bladens undersidor. Sporgömmena sitter ofta i mönster av prickar eller streck. Ibland kan de sitta koncentrerade på en del av bladet eller på speciella blad. Ormbunkar är speciellt vanliga i fuktiga, skuggiga skogar och som epifyter i regnskogarnas trädkronor.
