När mörkret faller slår de stora, vackra blommorna ut. Andra näckrosor från hela världen blommar ständigt i dammens periferi tillsammans med allehanda vattenväxter.
En känsla av regnskog infinner sig med det tropiska klimatet och den frodiga växtvärlden runt dammen med slingrande klätterväxter och träd överfulla med olika växter på grenarna, så kallade epifyter.
I huset finns också flera tropiska nyttoväxter som sockerrör, ris, tropiska stärkelseväxter och gurkor.
Historia
År 1899 godkände Kungliga Vetenskapsakademien ett förslag om att uppföra ett växthus för vattenväxter, framförallt jättenäckrosen Victoria, i Bergianska trädgården. Liknande växthus var på modet i Europa och eftersom dåvarande professor Bergianus Veit Wittrock hade ett stort vetenskapligt intresse för vattenväxter och alger ville han förstås också gärna ha ett victoriahus i Bergianska trädgården. Victoriahuset uppfördes under ledning av Wittrock och arkitekten var I Örtendahl. Redan vid invigningen år 1900 blommade jättenäckrosen för första gången.
Ursprungligen var planen att placera växthuset på den halvö som finns i dammen intill växthuset, men på grund av dåliga grundförhållanden uppfördes det istället nordväst om dammen. Växthuset byggdes som en kupolformad byggnad av glas på en gjutjärnskonstruktion. På grund av den höga luftfuktigheten i växthuset är slitaget på växthuset och framförallt dess järnstomme stort. Under 1980-talet och kring sekelskiftet 2000 genomgick huset omfattande restaureringsarbeten utförda av Statens Fastighetsverk. Victoriahuset ingår i det statliga byggnadsminnet som stora delar av Bergianska trädgården utgör. Byggnaden har högt skyddsvärde.
