Landväxter, eller bara ”växter”, som vi säger i dagligt tal, har en lång utvecklingshistoria. Deras gemensamma ursprung kan spåras dryga 450 miljoner år bakåt i tiden.
Dagens lummerväxter är låga krypande växter som finns på skuggiga och fuktiga ställen i skogen. Men det var annorlunda för drygt 300 miljoner år sedan. Då fanns skogar med gigantiska lummerträd.
För flera hundra miljoner år sedan, före dinosauriernas tid, bildade trädformade ormbunksväxter och lummerträd sumpskogar där jättetrollsländor och kräldjur levde.
De äldsta fossilen av blomväxter är cirka 130 miljoner år gamla, till skillnad från fossil av mossor som är ca 450 miljoner år gamla. För 450 miljoner år sedan fanns inte blomväxter – idag är de dominerande inslag i vegetationen.
Den geologiska tidsskalan ger en översikt av den tid som förflutit sedan jorden skapades för 4 600 miljoner år sedan.
prekambium 4 600–541 miljoner år kambrium 541–485 miljoner år ordovicium 485–444 miljoner år silur 444–419 miljoner år devon 419–359 miljoner år karbon 359–299 miljoner år perm 299–252 miljoner år trias 252–201 miljoner år jura 201–145 miljoner år krita 145–66 miljoner år paleogen 66–23 miljoner år neogen 23–2,6 miljoner år kvartär 2,6 miljoner år–nutid
Gnetales är en liten och relativt okänd grupp av fröväxter vars diversitet var betydligt större under dinosauriernas tid. Denna växtgrupp utgör ett av föreståndare Catarina Rydins forskningsområden.