Bergianska trädgården har två huvudmän Stockholms universitet och Kungl. Vetenskapsakademien. Stockholms universitet ansvarar för merparten av utomhusanläggningarna på ca 7 ha och Victoriahuset där Statens fastighetsverk är markägare. Detta område är statligt byggnadsminne sedan 1993.
Bergianska stiftelsen vid Kungl. Vetenskapsakademien ansvarar för Edvard Andersons växthus.

Totalt har Bergianska trädgården cirka 20 anställda varav hälften är trädgårdsmästare/tekniker och den andra halvan består av administrativ personal (trädgårdsintendenter, m.fl.) och kassapersonal. Trädgårdsintendenterna dokumenterar och visar samlingarna samt utvecklar och planerar trädgårdens delområden tillsammans med trädgårdsmästarna. Under april-oktober anställs ytterligare ett tiotal trädgårdsmedarbetare.

Bergianska trädgården uppfyller den internationella organisationen BGCIs (Botanical Gardens Conservation International) kriterier för att kalla sig botanisk trädgård. Vi följer även internationella konventioner som Konventionen för Biologisk Mångfald (CBD) och The Nagoya Protocol.

Vad är en botanisk trädgård?

Styrelse

Den del av trädgårdens organisation som universitetet ansvarar för, leds av en styrelse. Där självskrivna ledamöter är föreståndaren och ordföranden som utses av rektor samt en representant från Naturvetenskapliga området vid Stockholms universitet. Övriga ledamöter är lärar- och studeranderepresentanter från DEEP samt personal. Styrelsens ordförande är professor Catarina Rydin vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Bergianska stiftelsen

Bergianska stiftelsen inrättades genom bröderna Bengt och Peter Jonas Bergius testamente som trädde i kraft 1791. Syftet var att på brödernas egendom Bergielund inrätta en trädgårdsskola kallad Bergianska Trädgårdsskolan och en professur (Professor Bergianus) för undervisning av trädgårdslärlingarna.

Idag utgör Bergianska stiftelsen i huvudsak en forskningsinstitution för ”naturalhistoria, särskilt botanik” som testamentet formulerar ämnet. Sedan hösten 2004 bedrivs Professor Bergianus forskning i nära samarbete med Stockholms universitet, där moderna forskningsresurser finns. Den ansvarar också för Edvard Andersons växthus, invigt 1995, som samverkar nära med Stockholms universitets del av Bergianska trädgården.

Professor Bergianus genom tiderna

Läs mer om Bergianska stiftelsens historia

Bergianska trädgårdens samlingar består framförallt av levande material – växterna i trädgården och växthusen. Dessutom finns Bergianska stiftelsens samlingar av föremål, porträtt och herbarier, varav en del testamenterades av bröderna Bergius på 1700-talet.

Bergianska biblioteket

Bergianska boksamlingen är ett förnämt 1700-talsbibliotek med litteratur i främst botanik, naturvetenskap, historia, reseskildringar och geografi. Bergianska biblioteket som framför allt byggdes upp av Bengt Bergius är i dag deponerat på Stockholms universitetsbibliotek, men ägs av Bergianska stiftelsen vid Kungl. Vetenskapsakademien.

Bergianska biblioteket

 

Bergiusherbariet – historiska herbarier

Bergiusherbariet är en viktig källa till kunskap om växter. Herbariet är en rik samling från 1700-talet efter läkaren och botanisten P.J. Bergius, med ark från många kända botanister och växtinsamlare såsom Carl von Linné och hans lärjungar, direktören för Ostindiska kompaniet Michael Grubb, Olof Swartz, m.fl. Bergiusherbariet är delvis digitaliserat och här på webbplatsen kan du titta på exempelvis ark som tillhört Linné.

Bergiusherbariet

 

Föremålssamlingen

Föremålssamlingen består bland annat av bröderna Bergius bohag från Bergielund – möbler, konst och kuriosa samt en unik insekts- och spindelsamling från 1700-talet av den kände zoologen Clerck. Stiftelsen har även en intressant bildsamling av porträtt av botaniska författare, det s.k. Ikonoteket.

Föremålssamlingen

 

Stockholms universitet är certifierat enligt miljöledningsstandarderna ISO 14001 och EU:s förordning för frivillig miljöledning (EMAS). Bergianska trädgården arbetar aktivt enligt Stockholms universitets riktlinjer och egen handlingsplan med att minska miljöbelastningen.

Här följer några exempel på Bergianska trädgårdens miljöarbete:

• I växthusen används biologisk bekämpning när det finns nyttoorganismer som fungerar mot olika skadegörare, i övriga fall tillämpas integrerat växtskydd.
• Utomhus gödslas våra växter huvudsakligen med organiska gödselmedel i stället för mineralgödsel. Gräsytorna gödslas inte. Däremot fångar de upp en del av närsalterna som rör sig genom området. Vid klippning samlas gräsklippet upp och återförs som marktäckning/gödsling eller till kompost.
• Merparten av ogräsrenset komposteras och den bildade jorden används på nytt i trädgården.
• Grenar och grövre ris flisas och används sedan för marktäckning och jordförbättring i trädgården.
• Våtmarken som anlades 2009 i Bergianska trädgården fungerar som näringsfälla mot Brunnsviken (vattnet från omgivningen rinner ut i våtmarken där näringsämnen som bidrar till övergödning fångas upp  - innan det rinner ut i Brunnsviken).
• Vi återvinner plast, papper, metall, glas och batterier.
• Institutionsbyggnaden, Victoriahuset och Gamla orangeriet har bergvärme i stället för olja.
• Edvard Andersons växthus värms upp med värmepumpar och fjärrvärme.
• Caféet i Edvard Andersons växthus har KRAV- och Fairtrade-inriktning.