Peter Jonas Bergius föddes 1730 i Hvittaryds socken i Kronobergs län och var yngst av 7 syskon. Föräldrarna dog tidigt och brodern Bengt och andra förmyndare fick ansvara för syskonskaran. 1746 började Peter Jonas studera vid Visingsö Kongl. Trivialskola och gymnasium, 16 år gammal skrevs han in på Lunds universitet och tog teologisk examen. Det var först några år senare, som studierna som kom att färga hela hans karriär tog sin början.
På sin broder Bengts inrådan började han studera till läkare och flyttade till Uppsala för att studera medicin och botanik för Carl von Linné och Nils Rosén. (Naturalhistoria, inte minst botanik, var på den tiden ofta hopkopplad med medicin). Han var en engagerad elev på Linnés privata och offentliga föreläsningar. På uppdrag av Linné reser Bergius så småningom till Gotland för att samla växter, fossil och koraller till C.G. Tessins naturaliesamlingar.
Läkarutbildningen avslutades 1755 med en disputation på en avhandling om kopporna. Peter Jonas flyttade sedan till Stockholm och öppnade en läkarpraktik. Det rådde stor läkarbrist och han arbetade flitigt för att även fattiga skulle kunna få läkarvård. Hans arbete rönte tidigt uppmärksamhet från Collegii Medici - senare medicinalstyrelsen (idag Socialstyrelsen) och snabbt spreds ryktet om den förträfflige läkaren. 1758 valdes han in som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och var ordförande vid tre tillfällen. Han skrev flera böcker och andra skrifter om medicinalväxter, koppympning, sjukdomstillstånd, botanik, m.m. De mest betydande är kanske Materia Medica, Plantae Capenses och Tal om fruktträdgårdar.
Bergielund
Peter Jonas Bergius framgångar gjorde honom förmögen och 1759 förvärvades Bergielund som sommarbostad. Under tiden i Uppsala hade saknaden efter brodern Bengt Bergius varit stor men i Stockholm återförenas de och levde tillsammans med gemensam ekonomi på Bergielund och inne i staden.
När Collegii Medici skulle tillsätta en professur 1761 blev Peter Jonas vald till professor i naturalhistoria och farmaci. Till meriterna bör även medlemskapet i Royal Society i London nämnas, eftersom han är en av få svenskar som hedrats med detta.
1777 utökades Bergielund till 7 hektar och kunde utvecklas på allvar. Peter Jonas ansvarade för trädgården och herbariet medan Bengt byggde upp den mycket fina boksamlingen. Både boksamlingen och herbariet finns ännu bevarade, medan trädgården numera finns vid Frescati. Bergielund var Peter Jonas stora engagemang ända fram till sin död 1790.
Testamenterade Bergielund till nytta för allmänheten
Peter Jonas Bergius testamenterade hela egendomen till Kungliga Vetenskapsakademen och Bergianska stiftelsen bildades. Egendomen ska användas till allmänhetens nytta och till en trädgårdsskola för ”Trädgårdsskötselns eller hortikulturens upphjälpande i riket”. För det behöver lärlingar antagas och utbildas till ”käcka trädgårdsmästare” som kan spridas över riket. En skicklig trädgårdsmästare ska fungera som lärare och en professor leda hela anläggningen, bedriva egen forskning, men även undervisa lärlingarna.
I testamentet skriver P. J. Bergius att framförallt nyttoväxter och träd (fruktträd och "nyttiga träd" – som han uttrycker det – för alléer och häckar) ska odlas. Försäljning av dessa har han tänkt ska finansiera underhåll.